Psykiskt jobbigt
På senaste tiden har det inte hänt så mycket, har mest varit hemma och tagit det lugnt (men jag var så duktig och bakade bullar förra veckan. Ska försöka mig på att baka en tårta idag och se om det går att bjuda på en liknade till bröllopet/dopet). Men igårkväll var jag på möte med Husmodersföreningen och imorgon ska vi på BVC.
Igårkväll efter mötet kom jag hem till en smågrinig och hungrig son. Efter att han hade ätit och sovit (ca en timma) blev han helt upprörd. Ingenting fungerade. Vi prova byta blöja, ge han mer mat, gå omkring med honom, rapa honom, lägga honom men ingenting fungerade. Han bara grät och var olycklig i en timma. Både jag och Fredrik var helt förkrossade, ingenting vi gjorde fick han att bli glad. Jag bara grina, kändes så hemskt att se han så ledsen. Tillslut bad jag Fredrik hämta nässugen så jag kunde ta bort allt snor (han hade gråtit så mycket att det bara rassla i näsan). Efter att ha sugit ut ett hav av snor tog jag upp han i famnen, han satt på mitt knä, och vaggade han fram och tillbaka, då kom världens rap.(!) Tror det var den som ville komma ut för efter det lugnade han ner sig och somnade i min famn.
Har aldrig varit så orolig, och jag har aldrig varit så glad över en rap. Vill inte vara med om det igen, att se han så olycklig utan att veta vad som är felet så att man kan åtgärda det...
Idag är han lycklig som... jag vet inte vad, men hela han skiner som en sol. Han är så underbar min lill-kille <3
/L
Igårkväll efter mötet kom jag hem till en smågrinig och hungrig son. Efter att han hade ätit och sovit (ca en timma) blev han helt upprörd. Ingenting fungerade. Vi prova byta blöja, ge han mer mat, gå omkring med honom, rapa honom, lägga honom men ingenting fungerade. Han bara grät och var olycklig i en timma. Både jag och Fredrik var helt förkrossade, ingenting vi gjorde fick han att bli glad. Jag bara grina, kändes så hemskt att se han så ledsen. Tillslut bad jag Fredrik hämta nässugen så jag kunde ta bort allt snor (han hade gråtit så mycket att det bara rassla i näsan). Efter att ha sugit ut ett hav av snor tog jag upp han i famnen, han satt på mitt knä, och vaggade han fram och tillbaka, då kom världens rap.(!) Tror det var den som ville komma ut för efter det lugnade han ner sig och somnade i min famn.
Har aldrig varit så orolig, och jag har aldrig varit så glad över en rap. Vill inte vara med om det igen, att se han så olycklig utan att veta vad som är felet så att man kan åtgärda det...
Idag är han lycklig som... jag vet inte vad, men hela han skiner som en sol. Han är så underbar min lill-kille <3
/L
